because we both know

Då sitter man på jobb igen. Värre än någonsin.
Frågan är om detta håller.
Jag vet inte om jag klarar mer. Mår så dåligt så fort jag tänker på att jag ens är här.

Vill bara hem just nu. Tre timmar kvar. En evighet känns det som. Får väl gå och lägga mig i soffan och sova en timme.
Kallt är här också. Fryser ihjäl.

Hoppas ni andra mår bra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0